Tag Archives: årsta

Årets 20 bästa svenska låtar!

Egentligen kan man inte tävla i musik, och det ska vi inte göra heller, däremot ska jag delge er de 20 svenska låtar som har varit mina favoriter under 2011. Det är omöjligt att ställa låtarna mot varandra, att jämföra dom, väga för- och nackdelar. Man får helt enkelt ta varje låt för sig och rangordna dom efter hur lyckliga dom gjort mig under året. Omöjligt? Ja, en aning, men vi gör ändå ett försök.

Det finns en tanke att en artist endast får medverka en gång, på så vis så representerar låten även skivan, andra låtar är bara rent av fantastiska i sig.

1. Mattias Alkberg – Lys upp mig som en stjärna

Ligger storheten i Alkbergs kompromisslöshet? Eller ligger det i andra versens kraftfullhet som slår sönder oss totalt? Eller är det bara en jävligt bra låt? Sanningen ligger som ni förstår någonstans däremellan. Att Alkberg har gjort årets bästa skiva råder det ingen tvekan om. Han kommer så nära sanningen en svensk artist kan komma idag och när alliansen sålt ut våran sista folkhemsdröm så vet jag vem jag vill hålla i handen för att inte slå i botten.

2. Azure Blue – The Catcher in the Rye

Catcher in the Rye kunde lika gärna ha varit 2010 års bästa låt då den omfamnade hela den där hösten. Sen dess har den bytt skepnad och släpptes på debutskivan  Rule of Thirds  och det går inte att komma ifrån hur bra den här låten egentligen är. Fraseringen, melodin, drivet, texten, allting är så fruktansvärt bra. En sådan låt som aldrig släpper dig, när den väl fått grepp om dig. Stort!

3. Magnus Ekelund & Stålet ft. Jakob Hellman – Utan er

Det här året har handlat om män från Norrland som säger sanningen och Ekelund tillhör tillsammans med Alkberg en av  dom som stått stadigast. Utan er är en hyllning till det kollektivet man trots allt inte klarar sig utan. Norrländsk folkhemsromantik och en sällsynt insiktsfullhet blir tillsammans med ett kärt återseende av  Jacob Hellman inget mindre än er av årets bästa låtar. Som en slags Tusen Dagar Härifrån för 2011. Strålande!

4. Jonathan Johansson – Stockholm

Svårt att välja en låt från en skiva som är så fulländad i varenda spår, det är så slipat och välproducerat, så vackert, skört och bländade. Klagomuren gjorde min höst, och den växte sig bara större och större efter varje lyssning. Stockholm är ett textmässigt mästerverk, nog sagt.

5. Caotico – Brains Out – with Tove Styrke

Vi behöver mer än vemod och ångest i våra liv, vi behöver även dans och glädje. Ingen annan låt fick mig att dansa på samma sätt som Caoticos. Första singeln Back of my head var bra, andra singeln Lil´Wayne var strålande och vid tredje singeln så tar man in Idol-Tove och fullständigt spränger oss i bitar. Till och med Mick Jones hade varit stolt över den slingan.

6. Roffe Ruff-Prolog

Roffe Ruff väljer att hoppa från Älvsborgsbron när han står på toppen av sin popularitet. 2011 var ett udda år för majorna-sonen, inte bara det att Sjöberg spelade hans musik i P2, han uppmärksammades även i SVT´s Go´kväll när Pekka Heino, Sjöberg och Kapten Röd helt avslappnat snackar Roffe på bästa sändningstid. Vad hände där?. Hursomhelst så är Barrabas den bästa skivan i sin genre i år och Roffe säger mer om Göteborg i sin prolog än vad hela Göteborgs pop-scen säger tillsammans, det kan man aldrig komma i från.

7. ACT UTD-Bridges of Mostar

En bra poplåt är alltid en bra poplåt, man behöver egentligen inte säga mer än så. ACT UTD tänker inte uppfinna hjulet en gång till och fortsätter på den inslagna göteborgspop-vägen. Ingen dålig väg att gå på egentligen. Låten i sig är i min mening gudomligt bra, och att likna ett förhållande med ett bosniskt landmärke, briljant! För allt faller ju, men byggs upp igen.

8. Anton Kristiansson – Vi Förtjänar Att Bli Lyckliga (feat Martin Elisson)

Vi har stöpt och döpt Antons skiva hela året, är han pop? är han hiphop? är han skitnödig? är han rappens Marcus Birro? Skit i det nu, skivan är otroligt bra och han är antagligen den mest sevärda artisten vi har på gbg-scenen. Låten i sig är ett klassiskt relationsdrama som alla antagligen varit i, men det är dom små finesserna som skiljer en medioker kärlekslåt till något speciellt. Anton lyckas hitta dom små finesserna  hela tiden.

9. Summer Heart – Please Stay

David Alexander dök upp tidigt i våras med den här låten och då visste vi inte mycket om honom alls. Sedan dess har han spottat ut låtar och remixer i en rasande takt och det mesta håller riktigt god kvalité. Låten Please Stay är en elektronisk pop-pärla. Tar du dig bara förbi dom höga tonerna i början så kan du aldrig riktigt slita dig. Hans känsla för verser gör sig påtaglig här, det är det här drivet och energin man önskar fler av dagens trötta artister hade.

10. Le Bataillon Des Fous – Huckleberry Fou

Man får aldrig glömma lite rock, och Sveriges bästa rockröst finner vi i Gunnar Bramstång, kapellmästare i Österlens bästa band, Le Bataillon des Fous. Dom släppte ju en bejublad skiva 2010, dom var med i Nyhetsmorgon och skulle ta över världen med sin rockpoesi. Någonting gick dock inte som det skulle, Stockholm lovade mer än vad dom höll och man drog sig tillbaka på Österlen igen. När man släppte Huckleberry Fous i år så trodde man på en ny skiva, men det verkar inte vilja ta sig. Låten i sig är en riktig dänga i klassisk indie-rock tappning. En av årets mest spelade låtar förtjänar en topp 10 plats, utan tvekan.

11. Navet – For The Show

Ljuvliga Navet, dom visade med den här låten att dom är ett av Sveriges mest lovande popband. Det ser ljust ut, även i Stockholm.

12. Rigas – These Days

En lista utan musik från Årsta är ingen lista, Rigas kunde dock inte överträffa förra årets skiva men topparna på  Bring The Dead är riktigt höga.

13. Serenades – Birds

Indie-Sveriges supergrupp tog oss med storm med både skönsång och 7 000 stråkar när dom likt Fågeln Fenix reste sig ut askan. Nu väntar hela världen för Krunegård och Olenius.

14. Skansros – Felix

Stans bästa band släppte singeln Felix i mitten av december, ett smakprov inför skivan som kommer nästa år. Dom har dock dominerat mitt lyssnande under hela månaden. Det räcker långt

15. Jennie Abrahamson – Hard to come by – Radio Edit

Abrahamson fick med sin finfina låt mig att dansa hela Valborgshelgen, det var Vinbål á la Fayance och glada dagar på Friggagatans takterass. Den har lyckats hänga med under hela året och den visar bara hur bra Umeå har varit i år.

16. Autisterna – Sov

Klassisk Göteborgs-pop med stråkar och skönsång/falsksång, det slår liksom aldrig riktigt fel. Hela skivan Legender håller bra nivå och just Sov har varit soundtracket under mina mängder med tågresor under året.

17. Palpitation – We Don´t Need To, We Don´t Have To

Palpitation har gjort en av årets bästa skivor i  I´m Absent, You´re Faraway men den lyckades inte fånga några direkt toppar utan håller en jämn men hög nivå hela vägen.

18. Karl X Johan – Fantasies

Stockholmspojkarna i Karl X Johan hypades sönder under 2010 genom låten Flames, årets singel är minst lika bra och det bådar gott inför framtiden.

19. De Montevert – Skyll på mig

De Montevert har  gjort mig väldigt lycklig under året, hon har en lyrisk förmåga som står ut i dagens Sverige och vi hoppas att skrivkramp och liknande inte sätter stopp för henne 2012 som kan bli riktigt bra.

20. Friska Viljor – Come On

Friska Viljor har inte gjort mycket väsen av sig i mediasverige, men deras skiva är enligt mig klart underskattad, dock på gränsen till I`m From Barcelona-plojigt ibland.

Ja, så har mitt år varit, och det är klart att det finns andra låtar som kunde få vara med, men det är ändå dom här som speglat mitt år. Så börja inte snacka om Lykke Li o Maggio och allt det där, för det får ni så mycket av ändå.

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att det är Nomethod Records som varit årets label, och Norrland varit dom som levererat mest, Umeå i synnerhet, men även Luleå. Det känns skönt att rikta blickarna någon annanstans ibland.

Lyssna på dom här 2011.

Gott nytt år!

Advertisements

Rigas-Make it rain

Jag vet inte vad det här ska ta vägen riktigt, bloggen är gruvligt lågt prioriterad, man är ingen ungdom som kan leka blindbock nere på stan längre, så är det bara.

Fast sen så dyker ju dom där artisterna upp igen, dom man aldrig kan släppa, hur lite tid över man än har. Rigas är en av dom, eller Henrik von Euler som han heter, ni borde kunna hans historia redan. Förra året släppte han en av de mest spelade skivorna i Fabians lilla lägenhet. Rigas – Let’s Get Gone tröttnar vi aldrig på, det är därför det är glädjande att han är tillbaka med en ny skiva i höst och en ny singel redan nu.

Make it Rain är aningen mer sansad och tillbakalutad än förra skivan, dock utan att bli tråkigt. Som vanligt är det fantastiskt välproducerat och melodiöst när musiken kommer från Årsta city.

Jag ser fram emot skivan, det borde ni med göra.

Jag vill springa på hustak!

Såg precis på gårdagens avsnitt av Skavlan, blev tårögd av bilderna på Fred Åkerström, jag vet att jag ofta raljerar över mina gubbar och hävdar hela tiden vilka hjältar dom alla är för mig. Men i slutet av dan så står ändå två personer längst fram i ledet och det är Totta och Fred. Den kommande boken om honom lär bli läsvärd, filmen om Cornelis är jag mer skeptisk mot, tror dom tagit sig lite vatten över huvudet.

Sedan tycker jag att det är synd att Hellström och övriga gäster ska behöva stå ut med Skavlan som i mitt tycke är hemskt dåligt.

Men skit i det nu, om någon timme så skivar vi upp den första limeklyftan till tonerna av Parken – Åt Helvete Med Himlen. För det är så det är ikväll, Parken spelar på Jazzhuset och ingen är lyckligare än jag. Jag behöver egentligen inte skriva mer än så, det borde räcka. Ni som känner mig vet att jag är i det närmsta besatt av Parken och Rigas.

Parken går på runt 23.20 och innan dess får ni höra Blenda-Lars och Demonika spela skivor tillsammans med Anton Kristiansson. Calle Dernulf går på och spelar lite p3-musik efter midnatt.

Jag är fruktansvärt peppad, trots en fruktansvärd fylla efter att jag igår blev bästa kompis med Jeltzin Vodka på bag-in-box. I kväll tänkte jag dock gå tillbaka till mitt gamla sofistikerade jag och dricka Southern Comfort. SoCo´n har i övrigt varit slut på Jazzhuset senaste gångerna, jag har blivit förbannad, spottar, kanske svurit och sedan beställt en molotov-ribbentrop istället, det funkar ju det med.

Näe, allting är perfekt, förutom att baby är out of town då. men kan ju inte få allt här i livet, jag får nöja mig med Parken. Ikväll blir jag ung på nytt, jag ska springa på hustak och fnittra i toa-kön. Det blir vackert, nu ska jag bara hitta ett par rena jeans och en skjorta som är vit.

Livet er skønt!

Kort intervju med Parken inför “Framtiden var här”

Jag vet  inte hur många gånger jag har påkallat hur bra Parken är, hur makalöst bra Länge Leve Parken är. En liten fingervisning kan man ju få genom att se vad LastFM säger. Ska man se på vilken skiva jag spelat flest gånger så ligger Länge Leve Parken som ohotad etta med cirka 700 spelningar fler än tvåan. Det säger väl en hel del.

När Pelle Lindroth i våras gav oss Ser Du Stjärnan I Det Grå? så var jag nog den förste att utse den som årets bästa låt och då jag har spelat den 183 gånger sedan dess vittnar om att jag fortfarande håller kvar vid den åsikten.

Nu har det dock varit alldeles för tyst, en spelning på Emmaboda i sommaras där delar av den kommande skivan spelades är allt vi har fått, så jag tyckte att det var på plats att kolla läget med Årstas stolthet.

-Hur går det med Framtiden var här, i vilket stadie ligger den i?

-Den är skriven, inspelad, mixad, mastrad, pressad och skeppad!

-Producerar du allting tillsammans med Henrik von Euler som vanligt eller är det några andra medproducenter?

-Nope, inga förändringar på den fronten.

Några andra gästartister eller överraskningar du kan bjuda på?

-Några få vänner, den fantastiske Nya Sampan (nybliven årstabo) på dragspel, pärlan Anders E Rudström från The Chrysler på lite kör, underbara Anna Maria Espinosa körar på ett spår också som på förra plattan. Sen har vi ett gästspel från en grym blåsare som heter Johan Arrias från jazzgruppen Gul 3 mfl, han gjorde ett blåsarrangemang till en låt som heter Kom Tillbaka! som blev grymt.

-Är det inte hög tid för en andra singel, när kommer den och vad heter den?

-Den kommer att komma ut snart, det är en ganska lugn låt som heter Annas sång, en bakfyllehyllning till min syster. Har precis gjort en akustisk inspelning av den till PSL, kommer nog upp där i nästa vecka någon gång.

-Har du någon form av prestationsångest inför den här skivan då Länge Leve Parken enligt mig är bland det bästa som någonsin gjorts?

-Jag bestämde mig för att skita i ångesten och bara skriva och spela in allting jävligt fort och inte tänka för mycket. Eftersom jag inte drog ut så mycket på den blev det en väldigt ärlig och sammanhållen platta, vilket jag är nöjd med. Att du tycker att Länge leve Parken är bland det bästa som har gjorts är väldigt roligt att göra.

-Hur kommer ljudbilden och soundet vara på nya skivan? Något revolutionerande eller kommer vi känna igen Parken?

-Du kommer att känna igen dig, men ljudbilden har blivit djupare och det händer mer i låtarna. Den är inte lika direkt som förra plattan, men den som ger den tid kommer att bli galet nöjd. Så vill jag sammanfatta skivan!

Förväntningarna är ju med andra ord gigantiska nu, den 29e September borde den landa i butikerna och den andra singeln kommer som ni hörde nästa vecka på PSL. Åh herregud, Risken finns att Årsta kommer ge oss två av årets bästa skivor. Rigas – Let’s Get Gone rullar fortfarande flitigt och den växer hela tiden.

I övrigt tycker jag att det var fullt logiskt att jag som framtida samhällslärare tittar på Ensam mamma söker istället för valdebatten. Jag har ju ett sånt “brinnande samhällsintresse” tydligen, jag börjar tvivla på mig, så det är inget nytt under den solen heller.

http://www.djungeltrumman.se/parken

Jag tröttnar aldrig på det här.

Ser du stjärnan i det grå lyrics!

Det är inte bara folk som söker på Flödder som kommer till Que Club, många söker även på Ser Du Stjärnan i Det Grå Lyrics, så visst ska jag även göra er sistnämnda glada genom att ge er texten.

Låten är fortfarande lika fantastiskt och klockar för tillfället in på 133 spelningar i i-tunes, ett gott betyg att den ligger där uppe tillsammans med Waylon Jennings och Tom Waits. Jag tycker ni ska ge den 5 spelningar innan ni dömer den, sen kommer den sitta som ett smäck, det lovar jag er.

Låten köper du på klicktrack, eller i-tunes, annars har du den på hans myspace, eller bara här

PARKEN-SER DU STJÄRNAN I DET GRÅ

Jag står ensam på ett dansgolv

Ibland rök och snökristaller

Det är för tidigt för att sova

Det är för sent för att sluta jaga

Och där inne bland alla skuggor

Ser jag någonting som blänker


Och Jag undrar om du ser den

Ser du stjärnan i det grå?

Ser du det som alla tänker?

Ser du vad de väntar på?

Snart tänder de i taket

Vi kan lika gärna gå

Men vart hamnar alla stjärnor då?

Den här världen är gjord av trubbel

Mina planer föll som daggen

Såg dem dunsta bort i ljuset

Bli till ånga åt maskinerna

Men när jag äntligen öppnade munnen

Hade jag ingenting att säga

Men jag undrar om du ser den

Ser du stjärnan i det grå?

Ser du det som alla tänker?

Ser du vad de väntar på?

Snart tänder de i taket

Vi kan lika gärna gå

Men vart hamnar alla stjärnor då?


Och jag är nere på knä                  (res dig upp igen!)

Ser dem springa iväg                     (res dig upp igen!)

Snart är jag ensam kvar                 (res dig upp igen!)

Varför ligger jag här?                     (res dig upp igen!)


Jag gick upp i Ivar Lo-parken

Stod och tittade ut över en stor stad

Varje sten har lagts där av slavar

Medan stenar har flugit över himlen


Om det är sant att inget är evigt

Om det är sant att allting går sönder

Om allt vi bygger upp kommer att vittra bort

Varför ska vi bry oss om vårt liv är kort?


Och jag undrar om du ser den

Ser du stjärnan i det grå?

Ser du det som alla tänker?

Ser du vad de väntar på?

Snart tänder de i taket

Vi kan lika gärna gå

Men vart hamnar alla stjärnor då?

http://www.myspace.com/parken12056

http://sv.wordpress.com/tag/parken/

Ljudet av en undergång!

Blev ingen dans igår, vart lite sugen när jag tog en kvällspromenad igår och Familjen – När Planeterna Stannat shufflades fram i ipoden. Men näe, jag drog på mig min nya fashionista-tröja som ser ut så här;

Så kom aldrig och säg att Fashion inte bor i mig.

Hur som helst, det är mycket snack om Årsta nu, men har nu nog bokat in en resa till Sthlm i sommar, då min vän är eager att få se Allsång på Skansen så får vi göra det först, men sen åker vi till Årsta, så båda blir nöjda.

Det är extremt lite resande nu, finner ingen tid tror jag, jag gjorde en bokmärkesmapp med namnet resor för ett halvår sedan och titta vilka intressanta och spännande länkar och resmål som letat sig dit.

Jepp, SJ och Västtrafik. Livvin the dream!

Fast å andra sidan vet jag inte varför jag klagar, jag ska ju till Falkenberg i morgon.

Hur som helst.

Det finns en skiva som har satt sig i mig lite mer än alla andra i år, jag skrev om den här;

https://queclub.wordpress.com/tag/rigas/

Rigas – Let’s Get Gone på spotify!

Skivan är i men mening fortfarande alldeles underbar och det finns ett spår som stått ut sen dag ett. Rigas – The Sound Of The Apocalypse . Jag hittade den nu på You-tube och såg att den hade bara 5 spelningar, det är ju helt sjukt. Det får vi ändra på.

Parken-Ser Du Stjärnan i Det Grå?

Jag minns den här krönikan

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/fredrikvirtanen/article3219660.ab

Fredrik Virtanen fick mig att få upp ögonen för Parken hösten 2008 och jag har nog aldrig stått så handfallen inför en skiva innan. Går man in på min LastFm sida så får man det svart på vitt, Länge Leve Parken har 1322 spelningar, och leder med hästlängder före skivor som Born in the U.S.A, Club Zebra, Blood on the tracks, London Calling osv osv. Det säger en hel del.

Av mina 6 mest spelade låtar så är 4 stycken av dom gjorda i Årsta, det säger ganska mycket det med.

Behöver jag gå säga att ingen är lyckligare än jag nu när Parken äntligen släpper en ny singel, en försmak på skivan som kommer om 5 månader, 5 väldigt långa månader.

PARKEN-SER DU STJÄRNAN I DET GRÅ

Fantastisk text, frasering, ljudbild, arrangemang och allt det där. Pelle Lindroth lyckas skapa något helt unikt som träffar så fruktansvärt rätt. Titeln i sig är ju tres magnifique.

Ännu en gång är jag slagen av Parken. Nu flyttar jag till Årsta.

Låten kom även upp på hans myspace nu, in o lyssna

http://www.myspace.com/parken12056