Kort intervju med Parken inför “Framtiden var här”

Jag vet  inte hur många gånger jag har påkallat hur bra Parken är, hur makalöst bra Länge Leve Parken är. En liten fingervisning kan man ju få genom att se vad LastFM säger. Ska man se på vilken skiva jag spelat flest gånger så ligger Länge Leve Parken som ohotad etta med cirka 700 spelningar fler än tvåan. Det säger väl en hel del.

När Pelle Lindroth i våras gav oss Ser Du Stjärnan I Det Grå? så var jag nog den förste att utse den som årets bästa låt och då jag har spelat den 183 gånger sedan dess vittnar om att jag fortfarande håller kvar vid den åsikten.

Nu har det dock varit alldeles för tyst, en spelning på Emmaboda i sommaras där delar av den kommande skivan spelades är allt vi har fått, så jag tyckte att det var på plats att kolla läget med Årstas stolthet.

-Hur går det med Framtiden var här, i vilket stadie ligger den i?

-Den är skriven, inspelad, mixad, mastrad, pressad och skeppad!

-Producerar du allting tillsammans med Henrik von Euler som vanligt eller är det några andra medproducenter?

-Nope, inga förändringar på den fronten.

–Några andra gästartister eller överraskningar du kan bjuda på?

-Några få vänner, den fantastiske Nya Sampan (nybliven årstabo) på dragspel, pärlan Anders E Rudström från The Chrysler på lite kör, underbara Anna Maria Espinosa körar på ett spår också som på förra plattan. Sen har vi ett gästspel från en grym blåsare som heter Johan Arrias från jazzgruppen Gul 3 mfl, han gjorde ett blåsarrangemang till en låt som heter Kom Tillbaka! som blev grymt.

-Är det inte hög tid för en andra singel, när kommer den och vad heter den?

-Den kommer att komma ut snart, det är en ganska lugn låt som heter Annas sång, en bakfyllehyllning till min syster. Har precis gjort en akustisk inspelning av den till PSL, kommer nog upp där i nästa vecka någon gång.

-Har du någon form av prestationsångest inför den här skivan då Länge Leve Parken enligt mig är bland det bästa som någonsin gjorts?

-Jag bestämde mig för att skita i ångesten och bara skriva och spela in allting jävligt fort och inte tänka för mycket. Eftersom jag inte drog ut så mycket på den blev det en väldigt ärlig och sammanhållen platta, vilket jag är nöjd med. Att du tycker att Länge leve Parken är bland det bästa som har gjorts är väldigt roligt att göra.

-Hur kommer ljudbilden och soundet vara på nya skivan? Något revolutionerande eller kommer vi känna igen Parken?

-Du kommer att känna igen dig, men ljudbilden har blivit djupare och det händer mer i låtarna. Den är inte lika direkt som förra plattan, men den som ger den tid kommer att bli galet nöjd. Så vill jag sammanfatta skivan!

Förväntningarna är ju med andra ord gigantiska nu, den 29e September borde den landa i butikerna och den andra singeln kommer som ni hörde nästa vecka på PSL. Åh herregud, Risken finns att Årsta kommer ge oss två av årets bästa skivor. Rigas – Let’s Get Gone rullar fortfarande flitigt och den växer hela tiden.

I övrigt tycker jag att det var fullt logiskt att jag som framtida samhällslärare tittar på Ensam mamma söker istället för valdebatten. Jag har ju ett sånt “brinnande samhällsintresse” tydligen, jag börjar tvivla på mig, så det är inget nytt under den solen heller.

http://www.djungeltrumman.se/parken

Jag tröttnar aldrig på det här.

Rigas-Let´s get Gone, Eskapism i världsklass

Idag släpptes alltså skivan som jag proppsade för redan här;

https://queclub.wordpress.com/2010/02/02/henrik-von-euler-aka-rigas-de-e-bra-skit-de/

Så om ni inte kan Henrik von Euler på era fem så finns det lite mer information där.

Singeln Anna Maria Espinosa – Ghosts har spelats ordentligt samt den första singeln som släpptes redan i höstas Tonite. Med dom två smakproven så var det inte konstigt att man hade högt ställda förväntningar och efter dagens lyssningar så kan man lungt säga att skivan kommer vara med i listorna när vi summerar 2010.

Jag passade på att fråga Henrik von Euler några frågor angående den nya skivan.

-Kan vi kort och gott enas om att detta är Rigas bästa skiva hittills?

-Jo. Det var lätt.

–Moder Jords Massiva, The Crystler, Rigas den Andre, Postkontoret, Markis Sage och Rigas det är många alias att hålla reda på. När du sitter i studion vet du själv om det är Rigas eller till exempel Rigas den Andre som gör musiken, hur skiljer du på dom olika aliasen, eller har du stenhård koll på vad du vill göra för slags musik när du ska göra en skiva med Rigas?.Det är ju uppenbarligen ganska många stilar som du kombinerar och går du efter devisen att “bra låtar kommer alltid vara bra låtar”. sen vilket fack det handlar i spelar mindre roll?

-Jag har rätt bra koll på var en låt ska hamna när jag gör den. På sätt och vis funkar de olika projekten och aliasen som ett sätt att sätta upp ramar för det du just nu ska göra. För att hålla nere valmöjligheterna… Med nya skivan hade jag en färdig bild av vad jag ville göra och sen försökte jag fixa det.Sen vet jag inte riktigt om det är så många stilar egentligen… i mitt huvud låter allt rätt lika. Det är samma som med mat. min gom är så fucked up att allt smakar gott!

-År 2007 så släppte Rigas skivan Hardest pocket to pick och den kallades för en  skilsmässoskiva på grund av dom mörka texterna. Det väl kanske ingen utpräglad skilsmässoskiva i stil med Blood on the tracks, Tunnel of love eller Den Vassa Eggen men om dina närmsta kallade den för de så vad kommer dom då kalla den nya skivan?

-ja fan. Vet inte om nån gjorde det egentligen. det var ingen skilsmässoskiva. snarare en väldigt förvirrad skiva. egentligen är den betydligt gladare än den nya haha. vilket då borde betyda att det är riktigt kört den här gången då. Men det är ju popskivor jag gör. inga självbiografier.

-Just texterna är något som jag tycker är riktigt bra på den nya skivan och låten The Sound of the apocalypse är lite av ett mästerverk. I texterna finner jag ett visst hopp och längtan  som sedan slås ner på olika sätt. I Rotten state finner vi en känsla av utanförskap, samtidigt som du i Born not to run på ett sätt kommer hem igen. Har du helt enkelt accepterat att livet är som det är och tillvaron i Årsta är något man får leva med livet ut, på gott och ont?

-Jag vet inte riktigt om det handlar så mycket om livet i Årsta. Privatlivet är en grej. texter en helt annan. Då handlar det mer om att bygga upp berättelser och stämningar. Men jag är en sucker för eskapism.,både nostalgisk och framtida, och även för att slå hål på drömmar. Jag har kollat mycket på gamla sci-fi filmer och gillar den känslan. framtiden var bättre förr. den framtid som de siade om är ju där vi är nu. Och inget blev som de trodde.

-Spontant känns det som att texterna får mer utrymme på denna skivan men har tankarna någonsin funnits på att göra något på svenska? Det funkade ju extremt bra när du och Pelle Lindroth gjorde Länge Leve Parken så du blev inte sugen på mer?

-Nej då blev jag inte sugen eftersom jag jobbade med det då och det hade känts konstigt. Jag har aldrig heller sett mig själv som sångare och har egentligen inte, förrän nu, skrivit låtar för mig själv som sångare. Så nu kanske det skulle kännas bättre. men jag har ingen aning. just nu har jag fullt upp med annat. Jobbar t ex nu med nya Parkenskivan som ska komma i höst. det blir tårta det!

-Läste att du lyssnade mycket på hiphop när du växte upp i uppsala, du har aldrig funderat på att bli demon-producent inom den genren eller tycker du som mig att det är onödigt att försöka göra ny hiphop då det aldrig kommer bli bättre än IllMatic?

– Shit det är svårt att spöa illmatic. även om det finns några som var bättre både innan och efter. school of hard knox, master ace, wu-tang, oc, alla de la soul…Jag skulle nog vilja försöka mig på det småningom. när jag får lite mer tid. sätta mig med mpcn och bara köra beats, om inte annat som terapi efter all popproduktion.

-Nästa gång jag åker till Sthlm så lovar jag att lämna svampen och åka till Årsta, vad får jag inte missa?

-Min och fredrik stolpes klubb lilla ukraina som ligger på valla torg. Och en schnitzel på hjälmaren kanske. det ska jag ta ikväll.

Rigas releasfest pågår alltså i detta nu på Lilla Ukraina i Årsta där bland andra Jenny Wilson ska vara gäst-dj, Jenny Wilson medverkar även på skivan i en av skivans starkaste spår The Last of the Believers.

Att en ny Parken skiva kommer i höst har jag berättat om tidigare men det känns som om det tåls att sägas igen då deras första skiva var bland de bästa jag någonsin hört.

Då jag kan tycka att den här typen av musik kan bli lite för överproducerad ibland och att man inte sätter texterna och sången i fokus så är det skönt att det är raka motsatsen på den här skivan. Produktionen är ren, snygg och bred, inte alls spretig som vissa vill få det till. Spontant så är det en av de bästa skivorna hittills i år. Den finns inte uppe på spotify än så det är bara att köpa den, den e värd dom kronorna.

Bästa spår: Ghosts

Spår som kommer spelas mest: The Sound of the Apocalypse

Vi tackar Henrik för att han ställde upp och hoppas att det blir en trevlig vår, samt att han kommer till Göteborg. Vill ni hålla er uppdaterade så ska ni hålla er här, eller på hans myspace;

http://www.myspace.com/rigasthemoron

ta hand om er!

Radbrytningarna vägrar fungera ikväll, jag är inte hacker, kanske löser sig i mon..men de går nog bra ändå

Henrik von Euler aka Rigas, de e bra skit de

Det finns vissa personer som jag aldrig kommer att glömma, förutom mina verkliga storheter som jag liksom har vid altaret hemma som Totta, Waylon och Townes van Zandt så har jag även gräsrotsstorheter, eller vad man ska kalla det.

En av dom är Pelle Lindroth från Årsta City. Mannen jag lärde känna genom Parken, för jag ska vara ärlig mot er, jag var aldrig inne i Moder Jords Massiva, jag hörde dom, men jag fattade inte vad det handlade om. Fast sen kom ju Parken och då öppnades en helt ny värld för mig. Parkens skiva är enligt mig helt fulländad. På ett sätt hoppas jag att dom skulle stanna där och aldrig mer göra en till skiva, bara försvinna. Samtidigt är jag fruktansvärt glad över att få läsa at en ny skiva kommer efter sommaren.

Vad ska vi då göra med tiden fram tills dess? Jodå, Pelle ligger inte på latsidan, när kompisen Henrik von Euler ska släppa en ny skiva så ska Pelle vara med, precis som Henrik har hjälpt Pelle. Solidariskt och hjärtligt.

Henrik von Euler, han har varit med va, han va med i  Moder jords Massiva, han var sedan med i The Chrysler och levererade vemodig folkrock och han gjorde det hela elektroniskt med Postkontoret för att sedan gå solo med Rigas.

Han gjorde sin fru förbannad 2007  med skivan “The hardest pocket to pick”, hon tyckte inte att skivan var så munter och kände en viss skuld för alla mörka texter som kom ur honom.  Några singlar,  EP´s och annat götta senare så är han nu redo att ge oss en fullängdare som heter “Let’s Get Gone” ,skivan släpps i början av mars och en singel ligger ute på Spotify: Anna Maria Espinosa – Ghosts

Det är alltså Anna Maria Espinosa som gästar och det är vi alla glada för. Enligt mig är singeln fantastisk och jag kommer vara den första på Bengans den dagen den släpps.Jenny Wilson medverkar också, jag tror som sagt detta blir bra

Virtanen sa en gång att Årsta var Sveriges svar på New Jersey, det är mycket att leva upp till kan man säga, men jag tycker dom gör det, jag gillar Årsta. Fast Henrik vin Euler är ju gammal hiphoppare från Uppsala, men det e okej, för jag e gammal hiphoppare från Go:teborg. Det är en fin grund att stå på.

http://www.myspace.com/rigasthemoron

Som den fina vän jag är så har jag även gjort en liten spotify lista på saker han har varit med om, finns säkert mer, men detta tycker jag ändå låter trevligt.

Henrik von Euler

ta hand  om er