Tag Archives: ebba von sydow

Omvärdera mig raring!

Jag är förvirrad, lite förtvivlad, men ändå lycklig.

På den eminenta bloggen http://moshpitbymicksa.wordpress.com/ fick jag häromdagen tipset om lite nya låtar och det var en låt där som var extremt intressant.

Tiësto feat. Tegan & Sara – Feel It In My Bones

Dj Tiësto, jag har egentligen ingenting att säga honom men då han är en av världens mest kända trance-dj´s och dessutom från Holland så har jag per automatik avfärdat honom. Det där är ju inte min grej va, jag vill inte åka till Sensation White, jag vill inte ens tänka tanken på att någon jag känner är där, jag bryr mig inte om feta ljusshower och  ljusrör i munnen. Hur blir det då när en person som representerar allt det där plötsligt gör jävligt bra musik?.

Ska jag omvärdera Dj Tiësto? nej, naturligtvis inte, hade han istället lagt på någon sönderpitchad soul-slinga på samma beat så hade jag mått lika dåligt som när Basshunter sitter i venten. Svaret heter naturligtvis Tegan And Sara, två flickor från Kanada som jag antar att ni redan känner till, två fantastiska röster och med fantastiska låtar i bagaget, inte ens Dj Tiësto kan väll misslyckas tillsammans med dom. Jag fann dom väl när dom släppte The Con och förälskelsen var väl total när jag hörde deras cover på Bruce Springsteen & The E Street Band – Dancing In The Dark.

Näe, det går väl som sagt inte att komma ifrån att Dj Tiësto är en väldigt bra producent, även om han inte är min typ av pojke, men när han gör det tillsammans med min typ av flickor så är jag den första att hylla honom. Så därför tycker jag numera att han är okej, han fyller ju någon sorts funktion, trots allt.

En annan sak jag uppenbarligen har omvärderat är Ebba von Sydow efter att ha läst om henne i senaste Gaffa. Där säger hon att hon är gammal indie-pöppare, att hon skrivit för groove och haft ett eget fanzine, att hon när hon va ung lyssnade på brit-pop och broder Daniel. Sedan slår hon  mig i huvudet genom att säga att hennes favoritband är Hästpojken och Johnossi för tillfället.

Kalla mig cp men jag hade ingen aning om det där, den uppfattningen jag hade om henne var att hon var en liten prinsessa som satt och tipsade om märken istället för plagg. Så nu har jag omvärderat henne med, fast jag kom fram till att jag inte gillar henne ändå, trots Hästpojken och Broder Daniel, hon är ju för fan rojalist.

Omvärdering nummer tre denna veckan är av en bloggerska och känd Dj-profil i Göteborg, Klara Grape, eller Spotify-Klara som någon kallar henne. Jag trodde hon va som dom där andra i krädd-Göteborg, men nej nej nej, vilken fantastisk blogg med en fantastisk musiksmak. Så här ligger det till, tar ni upp Bruce, Alf R, Tom Pettty, Jack Kerouac och Roffe Ruff i samma andetag så kommer ni ha min oavbrutna uppmärksamhet tills den dagen jag dör.  På ett ungefär alltså, fast inte så dramatiskt.

http://www.djungeltrumman.se/klaragrape

Jag va ju på liseberg i fredas och såg Augustifamiljen, det var fantastiskt, det vet ni redan om. Pauline var ju där och sjöng, vilken fantastisk kvinna, grymt skön på scen och en härlig röst. Hon borde ta sig samman och bryta sig ur dom där hemska mönstrena hon fastnat i och istället fokusera på att göra jävligt bra musik.

Magnus Carlsson (den bra) va ju med där, han e även han väldigt skön, men det visste jag redan. Jag var väldigt lycklig under The Smiths – There Is A Light That Never Goes Out. Även när Hästpojken-Oscar drog av Tom Petty and The Heartbreakers – American Girl så var jag glad. Inledande Wreckless Eric – Whole Wide World var väldigt bra den med samt Roxy Music – Love Is The Drug. Nästa gång torde va på Onsdag, då är vi där.

Nu ska jag inte omvärdera mer, istället ska jag ta en fylla. En riktig jävla karate-fylla.

På mousserande vin med jordgubbssmak.

Come on Sailor Jerry, Let the good times roll

Några ord om gårdagen? jodå, Svanen skötte sig bra, för lite folk, eller så lyckas folk komma för sent. Har lågkonjukturen nått indiepopparna nu med? Hur som helst, southern comforten var slut, Morgan var också slut, vad ska vi då göra frågade jag min unga ciceron bakom bardisken. Hon tog fram en flaska Sailor Jerry som om hon aldrig gjort något annat och vips så låt vilade några angostura droppar på ytan. Mycket gott. Sailor Jerry, ni tatuerade vet väl vad det handlar om?

Nåväl, Johanns Vidén gjorde det bra, mycket bra, han har ett tight band som backar upp honom och han ser extremt bekväm ut bakom sitt lilla piano. Rösten kommer dock inte riktigt fram så bra, iallafall inte igår. Det är synd då texterna ändå är värda att ta till sig. Om det beror på jazzhuset eller bandet i sig lämnar jag osagt. Dock får man ta de för vad det är, det är en klubbkonsert och då ska det vara smutsigt så det ljudtekniska ska jag inte påpeka förens vi får se honom smeka den kanadensiska lönnen i Konserthuset, vilket jag tror vi kommer få se honom göra någon gång i framtiden.

Så bra är det nämligen och jag säger det igen, det är jävligt lång tid tills september. Fast när väl våren har kysst vintern farväl så kommer nog månaderna gå väldigt snabbt. Jag kommer hålla er uppdaterade vad som händer med denna gossen iallafall. Annars så gillar jag Albert af Ekenstam på gitarr, har för mig att jag sett honom tillsammans med Anna von Hauswolff samt så tror jag han kommer från Linnéstaden, men det är en ganska världslig sak för bra på gitarr, det är han verkligen.

Annars e de fredag, o fredag betyder att vi ska se på G0´kväll, där Ebba von Sydow är middagsvärd och Tomas Ledin ska uppträda, mjaaae, lockar väl föga men de ska bli kul o se vilka Ebba sätter vid bordet. Eller, kul är väl inte rätt ord. Sedan är det På spåret och så fortsätter det, kvällen i ära så tar vi det i föräldrahemmet tillsammans med lammrostbiffen. Imorgon vankas tipslördag, då drar vi in storvinsten och drar till Ostkreutz för pengarna!.

Ta hand om er!