Tag Archives: melodies in mono

Melodies in Mono-Lift me up

Ni som kan Que Club kan också Melodies in Mono. Nu har nästa dänga anlänt, en låt som förhoppningsvis är grunden till en kommande EP.

Melodies in Mono fortsätter blanda melodiös 80-tals inspirerad synthpop med melankoliska texter. Lift me up handlar om det vi alla varit med, vissa mer än andra. Om när man är längst ner på botten och äter sten samtidigt som man desperat försöker hitta en hand som ska hjälpa en upp. En hand som inte alltid kommer.

 Jag tycker att stockholmssonen Max som är mannen bakom det här är på god väg att hitta rätt i soundet. Det hela blir bara bättre och bättre för varje gång och det är nog bara en tidsfråga innan det stora breaket kommer. Och när det kommer, så får ni höra det av mig först, var så säkra.

Advertisements

Exklusivt på Que Club: Melodies in Mono´s nya singel 1990

Då jag skrivit om Melodies in Mono tidigare och hyllat hans melodiska synthpop i och med förra singeln Comfort Pills så känns det både  hedrande och stort att idag kunna presentera nästa singel från Max Ekholm.

Melodies in Mono-1990

“Låten handlar om 1990, året då jag började i första klass. Skolan var som en käftsmäll, och jag fattade rättså snabbt att det inte skulle bli som jag tänkt mig. Är du annorlunda så märker folk det direkt. Ett utanförskap var oundvikligt.”

Att blanda lyrik om det stora utanförskapet och nedslagna förväntningar med bländande synthpop är storslaget. Jag har tidigare varit inne på ämnet när jag skrivit om Steso Songs, hur man kan lyckas med att göra glad och förhoppningsfull musik fast med melankoliska och deprimerande texter. Det blir så komplext och motsägelsefullt så att det i slutändan blir så fruktansvärt bra. Sådan musik kan aldrig bli tråkig, sådan musik kan inte dö, se bara på Springsteen, vi står fortfarande 32 år efter att att Darkness on the Edge of Town släpptes och undrar hur man kan göra en sådan långsam låt om att köra en bil så snabbt. Om vi står om 32 år och undrar hur vi kunde sittdansa till en låt om grusade förhoppningar återstår att se, men jag är säker på att Melodies in Mono kommer vara med oss en lång tid framöver.

1990 inger oss dock med en del hopp inför framtiden, och det känns bra och nödvändigt. “Det stora utanförskapet” som det kallas måste ju faktiskt till slut leda till den stora revanschen. Det hade inte varit vänligt av honom att lämna oss ensamma på skolgården med bara en ryggsäck full av nedslagna drömmar.

En EP lär vara på väg i Januari och på tisdag kan ni även köpa singeln 1990 via i-tunes. Om ni skulle befinna er i Frankrike så kan ni skratta er lyckliga då  Comfort Pills snart går upp i rotation på studentradon,Sacrebleu att man bor i Jönköping!.

Så in och lyssna på det jag anser vara ett av dom mest intressanta namnen i syntharnas annars ganska dunkla värld år 2010.

http://www.myspace.com/melodiesinmono

http://sv.wordpress.com/tag/melodies-in-mono/

Jag vet att det är tungt vännen, men det är lugnt vännen

Det är en massa musik som nu börjar dyka upp på Spotify, bobastian har vi ju skrivit om, samt Melodies in Mono. Det är bra saker helt enkelt, så hooka upp QueClub på Spotify så håller ni är relativt uppdaterade. Ny musik blandas med gamla dängor som man aldrig tröttnar på. Kör på det.

I övrigt så sitter jag i Jönköping City och pluggar inför en tenta, har gått på koffein-tabletterna nu då jag inte har någon form av kraft i kroppen. Jag är slut, helt slut. Utbränd tror jag bestämt, fråga mig inte hur, det enda jag gjort på sistone är att dricka vin.

I morgon tar vi oss dock hem till Göteborg igen, Klubb Svanen på kvällen och på fredagen så är det först Augustifamiljen på Liseberg och sedan Raekum Dexter på en St George i Majorna, svårt att vara lycklig då.

Så med andra ord så kommer vi ta tag i den här mediokra bloggen rejält under veckoslutet. Först ska vi bara klara av en här jävla tentan.

Melodies in Mono-Comfort Pills

Det här är inget nytt under solen, han har hajpats både en och två gånger tidigare, men det beror på att det är så fruktansvärt bra. Jag skulle kunna vara skitnödig och säga att syntharna börjar ta över mig, men det är ju fan exakt det dom gör.

Melodiös Synthpop har ju dock alltid gått rakt in i hjärtat och det är ju det som bygger hela Melodies in Mono, eller Max Ekholm som han heter. Sedan 2003 har han hållit på med det här och det är först nu 2010 som det börjar ta fart på allvar med både livespelningar och singelsläpp. Singeln Comfort Pills är egentligen ett enda stort lyckopiller som du kan och borde köpa den på i-tunes.

Den torde komma på Spotify snart men så länge kan du lyssna här; comfort pills

Fantastiskt..På hans myspace finns flera andra låtar som du borde lyssna på.

http://www.myspace.com/melodiesinmono

I övrigt e jag på tåget till Göteborg igen, försöker fly Jönköping så fort jag får chansen, saknaden efter Vin & Tvivel blev för stor.

PHOTOS TAKEN BY EVELINA ULANDER