Pluralismen är bestående

Vi fick precis bevittna ett stycke musikhistoria på tv8, Mauro och Pluras Kök.

Att Plura har ett stort matintresse vet vi redan, hans kokbok är den enda kokbok i mitt hem som platsar i den riktiga bokhyllan medan Zazzi och dom andra får trängas mellan micron och väggen. Vi vet även att Mauro gillar att ta in dyra viner med pengar från hans feta Stim-konto. Så Pluras kokkonst och Mauros alkoholkonst tillsammans med Håkan Hellström kan inte bli något annat än bra. Lena PH var med hon med, men jag tyckte nog inte hon tillförde så mycket. Det kan å andra sidan inte va så lätt att göra sig hörd i det gänget.

Ett stycke tv-historia blev det även när Håkan drog av Ta min Hand, en av Eldkvarns i särklass bästa låtar från en av deras bästa skivor, Himmelska Dagar.

jag blir så glad av Plura, alltid, hans böcker, hans blogg och hans musik. DVD´n Svart Gig har spelats flitigt här hemma och efter dagens program så åkte den på igen, just nu drar brodern Carl Stefan Jonsson iväg sin dänga Jag följer den väg. Minns att jag stod och gastade efter just den låten när dom spelade på Älvsborgs Fästning 2008. Det var en trevlig kväll, sommarsolen låg fin över hamnen och jag var full som ett as. Tror bestämt jag spydde på en mur under finalen, det skulle dock inte hindra mig från att springa in backstage och berätta för varenda medlem att dom minsann var bäst i världen på just sitt instrument. Det hela eskalerade när jag frågade trummisen Werner Modiggård om det va skillnad att turnera med Eldkvarn och med Lundell (då han hade trummat för lundell några gånger på 80-talet). Nördigt så det förslår, jag blev nog vänligt med bestämt avvisad från platsen. Finns lite härliga bilder därifrån men ni får nöja er med denna.

Hur som helst, åren runt 2006-2008 var Eldkvarn en stor del av mitt liv, jag var i det närmaste besatt, helt förtrollad och jag tyckte att varenda låt var det bästa som skrivits, det tyckte inte mina vänner. Jag minns hur jag satt och spelade tv-spel och lyssnade på eldkvarn tillsammans med ölen utan att prata med någon under både långa och korta perioder. Det var dom goda och dom hårda åren i Bellevue det. Ja, dom har varit med mig många gånger i livet, från Hollberg Hotell till Hunger Hotell.

Dom är ett sådant band som bara växer och växer ju mer man lyssnar på dom, en medioker låt blir plötsligt ett mästerverk så fort man fattar vad det handlar om. Håkan Hellström fattar vad det handlar om, frågan är om ni gör det?

3 responses to “Pluralismen är bestående

  1. svar: Det var helt fantastiskt (även om jag nu har en armbåge ur led)! Mina vänner var hemskt bra på att dja, tycker jag. Tjoho!

    Åh, jag ska leta upp det här på tv8play (om det finns) nu, det gick mitt i förfesten i torsdags ju.

  2. det tycker jag att du ska göra, det var ett ytterst trevligt program

    en skadad armbåge får det nästan vara värt ibland

  3. Mycket bra skrivet!🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s