Ingemar Dunker och Längre inåt Landet

Då har man äntligen landat efter 70 timmars arbete på 4 dygn, men de va gött och kul. Det var även dansbands-bonanza på arbetsplatsen, föga roligt säger ni och det säger jag med. 

Tänk att få stöta på finkammade gossar i nizeguys, cassablanca, scotts och allt vad dom heter för att sedan stå öga mot öga med Ingemar Dunker i en hiss, det är stort, jävligt stort. Tänk er att bara sådär stå och prata med trummisen som fastnade i tullen på väg till Ridge Farm våren 1979 men vi tar det från början.

Efter att Lasse Lindbom plockat in Ingemar Dunker till inspelningen av Ripp Rapp så var hans plats självskriven i den uppsättningen som skulle åka med Ulf Lundell till London den 20e April. I England fanns det lag på att man var tvungen att använda engelska musiken eller iallafall betala engelska musiker ifall man skulle spela in en skiva i landet. det betyder alltså att man måste ha lika många engelska musiker sittandes i studion för att få använda sig av svenska musiker i en engelsk studio. Detta var inte ett alternativ för Lundell och planen var att ta sig in i landet utklädda till turister. Dom hade i förväg gjort upp om vad dom skulle säga till tullen så att det skulle ta sig in smärtfritt. Dock hade Ingemar Dunker  kommit till Arlanda direkt från en fest och hade inga planer på att nyktra till så han blev bästa kompis med en flaska cointreau. Hans bristfälliga engelska gjorde det sedan inte lättare att komma in i tullen och han och Ronnande togs in, Ronnander som dock var känd från sina år med Abba hade inga problem och lösa den konflikten och efter ett tag var alla på väg till Ridge Farm i Surrey i södra England. I denna 1700-tals herrgård i elisabetansk stil spelades alltså Längre inåt landet in. Lundells första dubbel-LP och hans största dröm efter skolan gick i uppfyllelse. Tillsammans med bland andra den blivande stadsministerns brorsa Janne Andersson, Mats Ronnander, Niklas Strömstedt så spelades alltså detta mästervek in, mellan inspelningarna låg man på gräsmattorna och drack uselt engelsk damejeanne vin. Att stå i samma hiss som den som lägger det fantastiska trumarrangemanget på Glad igen är stort, jävligt stort. Behöver jag sedan nämna att Ingemar Dunker även spelar trummor på Perssons Pack skiva Äkta hjärtan där Tusen dagar härifrån ligger samt att han spelat med Rolf Wikström och hela sveriges musikelit. 

Efter lite samtal senare under dagarna visades det även att han var en extremt trevlig människa och han spelar nu trummor i blues-legenden Sven Zetterbergs band som jag varmt rekommenderar, speciellt live. Dom visar att blues aldrig kan bli tråkigt.

Mötet med  Ingemar Dunker låter väl som absolut ingenting för dig, och inte för honom heller men för mig var det stort. Att han sedan kommer från Sandviken gör det inte sämre, därifrån kommer även Totta Näslund.

Hur som helst, Lundell släpper ny bok och skiva i April, det blir lika roligt som vanligt, om bara kjell andersson kan hålla sig långt borta. Imorgon väntas det hiphop-bonanza på bloggen med inriktning på göteborgs-scenen under tidigt 00-tal, allt i en del i uppladdningen inför Anton K´s konsert på klubb Svanen i morgon, stay tuned!bild tagen av Lars Nyqvist

bild tagen av Lars Nyqvist

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s