Ni som kan den här bloggen vet att jag aldrig någonsin skulle kunna låta mina favoritartister få tag ett enda steg framåt utan att jag är där och plockar upp det. Ett sådant band är Caotico från pophuvudstaden Umeå. Dom släppte i förra veckan sin nya singel med tillhörande video på PSL.
Låten är galet fin, lite baktakt och som vanligt visar grabbarna en enorm talang gällande frasering och känsla för melodier. Så fort ni lyssnar några gånger så märker ni storheten i refrängen, den släpper dig liksom aldrig, något som blivit signifikativt för Caoticos musik. Ett album kommer i slutet av februari men än så länge får ni nöja er med videon som är mycket mycket fin och välgjord av Lampray och Bautafilm.
Om ni tycker att jag är sen med den här nyheten så beror det på att jag blev pappa för första gången i veckan. Antagligen det största man kan vara med om som människa. Att det blev en son som får heta Max känns i nuläget så självklart det kan bli, vi får bara hoppas att han inte “ bringing the noise, night after night after night” som den här Max gör.
